Blogginlägg kategoriserade som:
Presidentes in Thronis- Daniel Stighäll
Presidentes in Thronis
Den 29 januari i år framförde jag och några vänner en konsert i Nyköping som en del av deras gästabudsår – 700-årsjubileet för Nyköpings gästabud 1317. En del av programmet bestod av musik från en mycket märkvärdig bok, vilken också sammanställdes år 1317, och kallas vanligen för Roman de Fauvel. Roman de Fauvel är en satirisk fabel i två delar, skriven av Gervais du Bus 1310 och 1314, men, på grund av den enorma popularitet historien fick, sammanställdes en lyxutgåva 1317 (se bild här intill) som förutom en mängd fantastiska bilder också inkluderade en hel del tonsatta sånger, baserade på delar av texten.
Mousiké – Daniel Stighäll
Vårt ord musik kommer som så mycket annat från grekiskan och begreppet Mousiké. Vårt användande av ordet musik skiljer sig ganska väsentligt från den ursprungliga betydelsen då det under antiken inte enbart innefattade musik, utan var ett mycket vidare begrepp. Mousiké definieras som konstarterna de nio muserna rådde över. (Mittica, 2015) skriver att Mousiké was to the Ancient Greeks the art of the Muses practised by the mousikoi: minstrels, musicians, poets, and sometimes dancers. This is the oldest cultural expression known to us, and at least until the fifth century BC it was marked by the unity of poetry, melody and dancing. (s. 29) och (Babich, 2005) fördjupar begreppet ytterligare:
Läs hela inlägget
Trump or monkey, Daniel Stighäll
The heading is taken from a fake quiz in one of the David Lettermans shows. For anyone who need amusement at this point, see the episode here.
Förutsättningar och farhågor kring kreativitet och skapande
Tankar från kreativ glesbygd.
Monica L Edmondson är glaskonstnär från Tärnaby och medlem i juryn för The Brewhouse Award. Här funderar hon kring skapandets processer och rädslor som kan följa i dess spår.
Drömmen om det andra livet…, Daniel Stighäll
Så här beskrivs handlingen från en commedia dell’arte-pjäs – Lo Schiavetto, det vill säga “Den lilla slaven” – från 1612:
Hope – Fear, Daniel Stighäll
President Snow: Seneca… why do you think we have a winner?
Seneca Crane: [frowns] What do you mean?
President Snow: I mean, why do we have a winner? I mean, if we just wanted to intimidate the districts, why not round up twenty-four of them at random and execute them all at once? Be a lot faster. [Seneca just stares, confused]
President Snow: Hope.
Seneca Crane: Hope?
President Snow: Hope. It is the only thing stronger than fear. A little hope is effective. A lot of hope is dangerous. A spark is fine, as long as it’s contained.
Seneca Crane: So…?
President Snow: So, CONTAIN it.
När det virtuella blir verklighet, Klas Moreau från MindArk gläntar på dörren till framtiden
MindArk har tillhandahållit ett virtuellt universum i över ett decennium. Hittills har våra medlemmar fått uppleva detta genom en tvådimensionell skärm. Nu kan de kliva in i det virtuella med hjälp av Virtual Reality-system. Detta är stort för spelindustrin, men VR sträcker sig mycket längre än till spel och spelupplevelser. Nu när det virtuella blir verklighet kommer det att få genomslag inom många branscher. På vilket sätt kan ditt företag eller din idé dra nytta av Virtual Reality och dess möjligheter?
Läs hela inläggetVad är kvalitativ träning? Jasmin Salhi från Pilates Complete tipsar
Vad är kvalitativ träning och hur viktig är den? Spelar det någon roll hur jag rör mig så länge jag rör på mig? När du köper en produkt så vill du att den ska ha bästa kvalitet, vara hållbar och ge dig glädje. På samma sätt bör du tänka kring din träning och din kropp. Jasmin Salhi, som även är med i juryn till The Brewhouse Award, ger tips på sätt att hitta balans genom bra träning.
Läs hela inlägget
Svartvita åsikter – lågmälda insikter, Daniel Stighäll
Rubriken är hämtad från en av mina tidigare bloggposter och jag kände att den sammanfattade flera olika aspekter som åter blivit aktuella. Nu till Barack Obama som pratar om ”keeping it real”.
Utveckling, forskning och Jurassic Park – Daniel Stighäll
Detta inlägg blir något kortare än mina tidigare, men knyter ihop två av mina tidigare bloggposter. I mitt förra inlägg skrev jag om vetenskapsmannen, och sedermera även filosofen, Michael Polanyi och hans begrepp ”den tysta dimensionen”. Man kan säga att jag tar vid där jag slutade med ännu ett citat av Polanyi som jag fastnade för.