Meny

Mousiké – Daniel Stighäll


Vårt ord musik kommer som så mycket annat från grekiskan och begreppet Mousiké. Vårt användande av ordet musik skiljer sig ganska väsentligt från den ursprungliga betydelsen då det under antiken inte enbart innefattade musik, utan var ett mycket vidare begrepp. Mousiké definieras som konstarterna de nio muserna rådde över. (Mittica, 2015) skriver att Mousiké was to the Ancient Greeks the art of the Muses practised by the mousikoi: minstrels, musicians, poets, and sometimes dancers. This is the oldest cultural expression known to us, and at least until the fifth century BC it was marked by the unity of poetry, melody and dancing. (s. 29) och (Babich, 2005) fördjupar begreppet ytterligare:
Mousike (…) is defined as ”any art over which the Muses presided, esp. music or lyric poetry.” For Homer, the art of the Muse (Mousa, Moisa, Mosa) embraced the broadest range of the fine arts as eloquence or cultivation in general. And to be mousomai, for Pericles, meant to be educated or cultured. Thus the appellation musical (mousikos) would characterize one ”skilled in music” but also ”generally, a votary of the Muses, a man of letters and accomplishment, a scholar”. (s. 172)

Dessa konstarter, och dess tillhörande gudinna, är följande:

Lyrisk sång, kärlekspoesi – Erato

Melodi och sång – Euterpe

Hjältedikt, episk poesi – Kalliope

Historieförmedling – Klio

Tragedi och sorgediktning – Melpomene

Religiös hymn, dans och pantomim – Polyhymnia

Körlyrik och dans – Terpsichore

Komedi – Thalia

Astronomi – Urania

Det är inte enbart musik som har fått sitt namn från muserna och mousiké utan även museum – ursprungligen från grekiskans Μουσεῖον ‎(= Mouseîon), som betyder ”musernas tempel”, via latinets mūsēum.

Något som bör tilläggas är att vissa av musernas konstarter har andra betydelser för oss idag än vad de hade under antiken. Exempelvis handlade inte komedi om skämtsam underhållning, snarare var det dramatiserat historieberättande som inte hade ett tragiskt slut (för i så fall var det en tragedi). Några av muserna tycks råda över samma, eller åtminstone liknande, konstart – såsom Polyhymnia och Terpsichore eller Erato och Euterpe – men förklaringen till detta är att olika typer av sånger eller danser förknippades med olika användningsområden.

polyhymnia-drawing11

Konstarterna det handlar om var alltså främst de talade och sjungna konsterna, samt även dans och pantomim. Därför kanske man reagerar på att även Astronomi ingår i listan. Det kan dels förklaras med att musikens intervaller och samklanger, och hur dessa påverkade människor, hängde tätt samman med planeternas rörelser och hur dessa på liknande sätt påverkade människor, dels med religionshistoria: planeterna och himlakropparna sågs som gudar och gudinnor och gavs även namn efter sådana.

Musernas mytiska ursprung kommer från ett fjärran förflutet, då förmedling av historia och utbildning i allmänhet inte gjordes i skrift utan förmedlades – ur minnet – genom tal och sång. Exempelvis är hela Iliaden (som består av händelser som man numer vet har historiska belägg) ursprungligen sånger framförda av dåtidens främsta historieberättare – samt även dramatiserat med pantomim och dans. Det är därför inte så underligt att muserna var döttrar till just minnets gudinna Mnemosyne. (https://sv.wikipedia.org/wiki/Titaner)

Det som fascinerar mig mest i allt detta är att mousiké alltid var en kombination av dessa konstarter. I citatet av Mittica här ovan står att it was marked by the unity of poetry, melody and dancing vilket också (Lippman, 1963) bekräftar på följande sätt:

The complete combination of poetry, melody, and dance, however, was the ideal type of music as well as the predominant type; and it must therefore be our point of reference in the study of both Greek music and Greek poetry. (s. 195)

Musik handlade alltså om kombinationen att framföra historia eller drama i samklang med melodi och pantomim eller dans, vilket skiljer sig ganska radikalt från dagens uppdelning mellan de olika konstområdena, alla konsterna hängde ihop och var beroende av varandra.

På Wikipedia står också följande:

The Muses are the inspirational goddesses of literature, science, and the arts in Greek mythology. They were considered the source of the knowledge embodied in the poetry, lyric songs, and myths that were related orally for centuries in these ancient cultures. (https://en.wikipedia.org/wiki/Muses)

Nyckelord här är the knowledge embodied in de olika konsterna, för mousiké handlade om utbildning och att förmedla den historia och kunskap som fanns inkorporerad i sångdiktningen, samt musikens, poesins och dramats magiska egenskaper vilka åstadkom en själslig retning och rening – katharsis:

… music is both a cure and a cause of the disturbance, for if it does not produce it altogether, it certainly brings about an intensification. The resultant cure, accordingly, is homeopathic rather than allopathic; the final calm – or exhaustion – is not the outcome of soothing music but of catharsis or emotional discharge.

(…)

Thus we are dealing not only with a medical phenomenon but also with a spiritual one, not simply with a purification but with a heightening of human power until it becomes identified with divinity. In terms of religious activity, this is the route of mysticism rather than reason, or of emotion rather than contemplation; it is turned inward to the divine in man rather than outward to the heavens. (Lippman, s. 189)

Hela detta fenomen – mousiké – som jag beskrivit här ovan, är ett ämne som jag på senare tid fördjupat mig i därför att, om man ser på sitt musicerande ur ett mousiké-perspektiv, ter det sig ganska enkelspårigt, eller kanske snarare tvådimensionellt. Föreställ er att man framför dansmusik utan att någon dansar, dataspelsmusik utan att man samtidigt spelar spelet eller filmmusik utan att man ser filmen. Förvisso, om man har sett den aktuella filmen tidigare så kan man säkert återuppleva den för sitt inre öga – men visst skulle det te sig tämligen platt, jämfört med om man fick upplevelsen i sin helhet? Eller, för att observera det ur olika vinklar, tänk er att se en film helt utan musik, eller dialog!

Men, som så många gånger i mina tidigare bloggar, så kanske frågan uppstår: vad har detta för relevans för oss idag?

Kanske ingen omedelbar relevans, annat än att det är väldigt intressant, men det hör till saken att även Sokrates i sina tankegångar involverade musiken, och när man läser dessa kan i alla fall inte jag låta bli att börja fundera över relevansen för detta i dagens samhälle. I skrifterna som går under samlingsnamnet Staten (nedtecknade av Platon) menar Sokrates att det bästa sättet att lösa samhällsproblem är utbildning som består av en balans mellan mousiké och gymnastik. Detta för att det skulle skapa harmoni mellan kropp och själ.

Nu när det på många håll upplevs som att vi har brister i utbildningssystemet är det intressant att konstatera att just dessa ämnen, mousiké (för oss mer kända som estetiska ämnen) och gymnastik, är sådana som har nedprioriterats och i många fall till och med tagits bort helt i skolundervisningen. (Dalnäs, 2016) behandlar just detta i sin debattartikel Vi behöver konstarterna för att förstå vår omvärld (http://www.dn.se/debatt/vi-behover-konstarterna-for-att-forsta-var-omvarld).

Det är givetvis väl optimistiskt att tro att man kan applicera idéer som är flera tusen år gamla för att lösa alla samhällsproblem, eller att det skulle fungera, men jag tycker att det finns grundläggande tankegångar i detta som är väl värda att reflektera över.

Ett närliggande exempel, i Göteborg, är de många skottlossningar som har inträffat under de senaste åren – med både allvarliga skador och dödsfall som resultat. Vid ett sådant tillfälle – det var i oktober 2013 – läste jag att endast en av alla dessa incidenter redan då hade kostat samhället 2,8 miljoner kronor – i form av polisarbete och räddningstjänst, sjukvård, rättegångskostnader och liknande. Givetvis var inte kostnader av mer långvariga effekter inräknade – såsom vård av psykiska besvär hos de anhöriga (som en del av sorgearbetet) eller eskalerande våld i form av hämndaktioner, för att nämna några exempel – eftersom sådana effekter är nästan omöjliga att överblicka.

Samtidigt som detta inträffade hotades kulturskolan samt El Sistema att läggas ned i samma område som skjutningarna hade inträffat. Jag kunde inte låta bli att fundera vad som hade hänt om man istället hade kunnat investera dessa miljoner (som är stora summor i ett kulturarbetarperspektiv), på ett tidigt stadium, i kultur- och idrottsverksamheter i dessa utsatta områden. Man kan till exempel se vad El sistema – som nu initierats på ett flertal håll i Sverige – har haft för effekt i dess ursprungsland Venezuela. Lyckligtvis upplever El sistema i Sverige ett uppsving just nu och man får hoppas att det kan kompensera för en del av bortfallet av de estetiska ämnena i grundskolan.

De flesta är nog överens om att idrottsaktiviteter har en god effekt för hälsan – både den fysiska och den psykiska – för människor i alla åldrar, men ett problem är att sådana aktiviteter oftast innefattar ett tävlingsmoment och det är inte alltid som det är av godo. Som ett komplement till detta kan en kulturell aktivitet innebära en balansering, då man i exempelvis orkester- eller ensemblespel kommer ifrån tävlingsmomentet eftersom alla strävar mot samma mål – att spela en låt eller framföra en hel konsert – samt att man kombinerar kreativt arbete med social samvaro.

Sokrates kanske inte var så dum ändå.

Källor:

Babich, B. (2005). Mousike techne: e Philosophical Practice of Music in Plato, Nietzsche, and Heidegger. Articles and Chapters in Academic Book Collections., Paper 23.

Dalnäs, U. (2016c). Nedmonteringen av de estetiska ämnena i skolan riskerar att hämma samhällsutvecklingen. Dagens Nyheter.

Lippman, E. A. (1963). The sources and development of the ethical view of music in ancient Greece. The Musical Quarterly.

Mittica, M. P. (2015). When the world was mousiké: on the origins of the relationship between law and music. Law and Humanities, 9:1, 29-54.

Webbyrå mkmedia
Till toppen

Om cookies

För att vi ska kunna spara dina val av cookies placeras även "nödvändiga cookies" som inte kräver ditt samtycke. Se cookiepolicy här. Placeringen av cookies innebär dessutom att vi behandlar dina personuppgifter. Se integritetspolicy här.

Cookiepolicy

Ditt samtycke gäller domänen: brewhouse.se
Cookiepolicyn uppdaterades senast: 2022-09-27

Integritetspolicy

Visa detaljer om cookies som används på vår hemsida

Nödvändiga cookies behövs för att för att webbplatsens grundläggande funktioner ska fungera korrekt och för att vi ska kunna spara ditt val av cookies.

  • cookies_set

    Syfte: Sparar besökarens val av cookies.
    Utfärdas av: mk cookie master
    Livslängd: 1 år

    Domän: brewhouse.se

  • selected_cookies

    Syfte: Sparar besökarens val av cookies.
    Utfärdas av: mk cookie master
    Livslängd: 1 år

    Domän: brewhouse.se

Statistiska cookies hjälper webbplatsens ägare att förstå hur besökare interagerar med webbsidan genom att samla in och rapportera dessa uppgifter.

  • _ga

    Syfte: Används för att förstå hur besökaren navigerar runt på webbplatsen.
    Utfärdas av: Google Analytics
    Livslängd: 2 år

    Domän: brewhouse.se

  • _gid

    Syfte: Används för att förstå hur besökaren navigerar runt på webbplatsen.
    Utfärdas av: Google Analytics
    Livslängd: 1 dag

    Domän: brewhouse.se

  • _gat

    Syfte: Används för att läsa och filtrera förfrågningar från bots. Om Google Analytics distribueras via Google Tag Manager kommer denna cookie att heta _dc_gtm_.
    Utfärdas av: Google Analytics
    Livslängd: 1 minut

    Domän: brewhouse.se

På webbplatsen brewhouse.se använder vi så kallade cookies för att analysera hur vår hemsida används i syfte att optimera och förbättra hemsidan. Du väljer själv om du vill ge samtycke till vårt användande av cookies och kan när som helst ändra användandet av cookies genom att klicka här.

Brew House Göteborg ansvarar för placering av cookies på hemsidan och är ansvarig för behandlingen av dina personuppgifter som samlas in av dessa. För mer information om vår behandling av dina personuppgifter, se vår integritetspolicy.

Vad är cookies?

En cookie är en liten textfil som placeras på din enhet (dator/mobil/surfplatta som har tillgång till internetuppkoppling) av hemsidan du besöker – om du ger samtycke till detta. Cookien kan till exempel känna igenom dig som användare när du besöker vår webbplats och gör det möjligt att komma ihåg viktig information som gör ditt besök bekvämare och ger en förbättrad användarupplevelse. Cookies är så kallade passiva filer som inte kan sprida farlig programvara eller virus på din mobila enhet eller dator.

Det finns två typer av cookies, permanenta cookies och sessionscookies. På brewhouse.se använder vi både permanenta cookies och sessionscookies. Permanenta cookies sparas som en fil på datorn under en viss tid tills servern som placerat dem, eller du som besökare väljer att radera dem. Sessionscookies lagras temporärt när du som besökare är inne på hemsidan och försvinner när du stänger din webbläsare.

Cookies kan även delas upp i förstahandscookies och trejdeparscookies. Förstahandscookies placeras av hemsidan du besöker medan tredjepartscookies placeras av en annan webbplats. På brewhouse.se använder vi både förstahanscookies och tredjepartscookies.

Hur du undviker cookies

När du besöker vår webbplats kan du neka till alla eller vissa typer av cookies. Du kan även återkalla eller ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka här.

Du kan även blockera cookies genom att ändra inställningarna i din webbläsare. Då kommer din webbläsare automatiskt neka till cookies eller informera dig när en hemsida begär att få lagra cookies.

Efter ditt besök kan du granska och radera de permanenta cookies som har lagrats i din webbläsare. I listan nedan ser du namnet på de cookies brewhouse.se sparar så att du enkelt kan identifiera dem.

Här hittar du mer information om hur du hanterar cookies i din webbläsare:

Cookies som används av tredje part

På brewhouse.se kan det finnas innehåll som bäddas in från YouTube. YouTube placerar cookies i din webbläsare när du besöker youtube.com eller när du trycker på inbäddat innehåll från YouTube som finns på vår hemsida. Brew House Göteborg kan inte styra över dessa cookies eller de personuppgifter och information som kan komma att samlas in. Brew House Göteborg använder inte de tjänster för riktad marknadsföring som erbjuds av YouTube. Därmed behöver du som användare kontrollera YouTubes hemsida för att få ytterligare information om hur de hanterar cookies, vilken information de samlar in och hur du kan ta bort eventuella tredjepartscookies.

Cookies som används på brewhouse.se

Nödvändiga cookies behövs för att för att webbplatsens grundläggande funktioner ska fungera korrekt och för att vi ska kunna spara ditt val av cookies.

  • cookies_set

    Syfte: Sparar besökarens val av cookies.
    Utfärdas av: mk cookie master
    Livslängd: 1 år

    Domän: brewhouse.se

  • selected_cookies

    Syfte: Sparar besökarens val av cookies.
    Utfärdas av: mk cookie master
    Livslängd: 1 år

    Domän: brewhouse.se

Statistiska cookies hjälper webbplatsens ägare att förstå hur besökare interagerar med webbsidan genom att samla in och rapportera dessa uppgifter.

  • _ga

    Syfte: Används för att förstå hur besökaren navigerar runt på webbplatsen.
    Utfärdas av: Google Analytics
    Livslängd: 2 år

    Domän: brewhouse.se

  • _gid

    Syfte: Används för att förstå hur besökaren navigerar runt på webbplatsen.
    Utfärdas av: Google Analytics
    Livslängd: 1 dag

    Domän: brewhouse.se

  • _gat

    Syfte: Används för att läsa och filtrera förfrågningar från bots. Om Google Analytics distribueras via Google Tag Manager kommer denna cookie att heta _dc_gtm_.
    Utfärdas av: Google Analytics
    Livslängd: 1 minut

    Domän: brewhouse.se

Dataskyddsförordningen är till för att förhindra att din personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Dina personuppgifter får bara behandlas om du har godkänt det eller om det finns stöd i Dataskyddsförordningen eller annan lag.

Brew House Göteborg är ansvarig för all behandling av personuppgifter som sker inom Brewhouse verksamhet. Brew House Göteborg värnar om den personliga integriteten och strävar efter att i alla sammanhang skydda den personliga integriteten för alla enskilda som är i kontakt med oss.

Brew House Göteborg behandlar personuppgifter för vårt uppdrag att tillhandahålla inkubatorverksamhet. All behandling av personuppgifter inom Brew House Göteborg syftar till att stödja detta uppdrag.

Vad är personuppgifter?

Personuppgifter är uppgifter som på kan kopplas till en fysisk person. Namn, personnummer och även e-postadress och telefonnummer är exempel på personuppgifter. Bilder, film och ljudupptagningar är också personuppgift, om det är möjligt att identifiera enskilda personer.

Behandling av personuppgifter

Enligt Dataskyddsförordningen omfattas i stort sett allt som kan göras med personuppgifter såsom att samla in, registrera, lagra, bearbeta, rätta, överföra eller radera. All behandling omfattas av kraven i Dataskyddsförordningen oavsett om behandlingen sker elektroniskt eller manuellt.

Brew House Göteborg behandlar dina personuppgifter enligt de rättsliga grunder som finns i Dataskyddsförordningen. I de fall där vi begär ett samtycke från dig kan du återkalla detta samtycke. Personuppgiftsbehandling som är nödvändig för att vi ska kunna fullgöra ett avtal med dig eller för att vi ska kunna fullgöra en rättslig skyldighet eller en uppgift av allmänt intresse är tillåten utan samtycke. Vi sparar dina personuppgifter så länge som det krävs för att uppfylla ändamålet med behandlingen.

Hur har vi fått dina personuppgifter?

Hos Brew House Göteborg registreras dina personuppgifter när du t.ex. skickar e-post till oss eller kontaktar oss via någon av våra digitala kanaler. Då kan vi behöva lagra dina personuppgifter. Samma gäller när du väljer att prenumerera på nyhetsbrev eller annan information från oss.

Tänk på att om du använder sociala medier, till exempel Facebook eller LinkedIn, för att komma i kontakt med oss, så överförs informationen samt personuppgifter alltid till tredje part (företaget/organisationen som driver det sociala mediet). För din egen skull rekommenderar vi dig att inte skicka känslig information till oss via sociala medier.

Hur skyddas dina uppgifter?

Brew House Göteborg är skyldig att se till att personuppgifterna skyddas av lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder. Brew House Göteborg säkerhetsställer en säkerhetsnivå som är lämplig i förhållandet till eventuella risker i samband med personuppgiftsbehandlingen.

Dina rättigheter när dina personuppgifter behandlas hos oss

Dataskyddsförordningen ger dig rättigheter att

  • Begära tillgång till dina personuppgifter
  • Begära rättelse eller radering eller begränsning av behandling, av dina personuppgifter. (Det kan finnas bestämmelser som anger att personuppgifterna inte får raderas eller begränsas t.ex. arkivlag och då är det dessa bestämmelser som gäller.)
  • Begära dataportabilitet
  • Invända mot behandling av dina personuppgifter. (I så fall kommer Brewhouse inte att fortsätta behandla uppgifterna om vi inte är tvungna av andra orsaker t.ex. att det finns rättsliga grunder.)
  • Klaga på vår behandling av dina personuppgifter till Integritetsskyddsmyndigheten

På Integritetsskyddsmyndighetens webbplats kan du läsa om dina rättigheter när det handlar om dina personuppgifter:

Personuppgiftsansvar

Brew House Göteborg är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter inom föreningen.

Frågor?

Har du några frågor angående hanteringen av personuppgifter kan du kontakta oss via inkubator@brewhouse.se eller 031-83 41 00.